När man tittar på insatser som ska förbättra hälsa på arbetsplatsen handlar det ofta om att minska sjukfrånvaron, vilket förstås för många organisationer är en stor kostnad. Något som syns relativt enkelt i systemen och förstås rent fysiskt på arbetsplatsen.
Numera pratar vi också om sjuknärvaro och förståelsen för att när vi inte mår bra på jobbet så kostar det också i produktionsbortfall är vida känd. Men eftersom vi i de flesta fall inte direkt skapar fysiska produkter längre, vilket är ett arbete som skulle vara lättare att räkna produktivitet på, kan det vara svårt att ”ta tag” i en siffra på sjuknärvaro. Det kostar, det vet vi. Men var syns det?
I många yrken kanske det också tar emot att lägga in en karensdag när man har mycket övertid att ta av. Sjukfrånvaron kan alltså vara betydligt högre än vad som syns i statistiken. Sjukfrånvaron är viktig och konkret, men det är så mycket mer som kostar när personal inte mår bra, inte trivs och organisationen präglas av otydlighet och lågt engagemang.
Om vi definierar hälsa ur ett organisationsperspektiv gillar ju jag och många fler att använda KASAM-modellen. Att vilja göra det man gör, veta vad man ska göra och hur man gör det samt klara av att göra det. På en hälsosam arbetsplats fungerar de här bitarna och det syns förstås både på lönsamhet och/eller produktivitet. Inte som en specifik post i resultatet- men lite överallt!
En hälsosatsning påverkar således så mycket mer än sjukfrånvaron och i många fall kan det vara lättare att få med sig hela organisationen om det resultat man siktar på och följer upp handlar om något mer än just minskad sjukfrånvaro. Dessutom- så mycket trevligare det blir att jobba med att förbättra och inte bara räkna på att något negativt minskar.
Beroende på verksamhet är det förstås olika områden som är olika viktiga och relevanta att räkna på.
Här är därför exempel på parametrar kan få effekt på om ni gör ett välgrundad och strategisk hälsoarbete:
Minskad personalomsättning
På en arbetsplats där man trivs och upplever tydlighet, meningsfullhet och hanterbarhet är man mer benägen att stanna kvar. Att skapa förutsättningar för till exempel en medarbetare med små barn och behov av att skala ned volymen på arbete under några år för att få ihop livet kan vara en riktig investering istället för att hen slutar för att det ”inte är hållbart” och man behöver rekrytera en ny medarbetare som ska nå samma kompetens. Det här kan vara en riktigt dyr historia, i miljonklassen om arbetet är komplext.
Personalomsättningen är en siffra som man ofta har koll på ändå så beräkningarna finns tillgängliga. Här kan man utveckla uppföljningen vidare genom att använda eventuella så kallade exitsamtal där man kan följa upp hur många som slutar av olika orsaker och sätta mål för att minska dem. Värt att notera är dock att i vissa fall är man inte helt ärlig i sin exitintervju om varför man slutar om man vill hålla sig väl med organisationen i fråga i framtiden….
Ökad kundnöjdhet
Personal som trivs, är stolta över sin arbetsplats, har energi och känner trygghet samt upplever meningsfullhet kommer att möta kunder bättre. Jag tror vi alla har erfarit skillnaden i att möta någon som trivs på sitt jobb och någon som inte gör det. Och mötet med kunden är så avgörande. Kundnöjdhet mäts på olika sätt men med dagens många sociala medier är det väldigt lätt att få både ris och ros i sociala medier. Och så vet vi ju att vi är så mycket mer benägna att klaga om något inte är bra. I skrivande stund sitter jag på EspressoHouse där jag alltid möts av trevlig personal som bara säger ”javisst det fixar vi” när man ber om något. Jag har blivit en trogen kund och det är inte för att kaffet är gott, det är personalen som gör det.
Att vilja och orka göra det lilla extra, vara lyhörd för kunders behov, klara av att vara flexibel- det kräver en hälsosam arbetsplats.
Talangerna attraheras – minskade rekryteringskostnader
Ett gediget hälsoarbete kan också användas i employer branding-arbetet. Och en hälsofrämjande arbetsplats ligger högt på mångas önskelista när de söker arbetsplats. Just nu har vi högkonjunktur i Sverige och kriget om talangerna pågår men talangerna vann och vinner. Att kunna visa upp ett hälsoarbete, gärna med hjälp av medarbetare som står för autenticitet, kan spara pengar från andra ”reklam”insatser. Således spar man pengar på EB-arbetet och lockar också de som tycker det är viktigt att ha ett hälsofokus på arbetsplatsen.
Minskade kostnader för misstag
Ett tydligt syfte, ökat engagemang, tydlighet, rätt verktyg och ork leder till färre misstag. En så enkel (eller svår i vissa fall) sak som att sova bättre leder till ökad kognitiv prestanda.
Sammanfattningsvis- det är inte alla de här faktorerna som är lätta att mäta kopplade till hälsoarbete. Men det är inte svårt att med lite reflektion och analys se att det får effekt.
En gedigen hälsostrategi, det är en hållbar och lönsam hälsostrategi! Hör av er om ni vill ta steget vidare! // Ann-Sofie Forsmark